Skip to main content

Intervju

Mats Ödman vinner Årets Kock 1983
Mats Ödman Årets Kock 1983

Det är 35 år sedan Årets Kock grundades och den första segrarna stod som vinnare av tävlingen.

35 år efter den historiska segern när Mats Ödman vann den allra första tävlingen Årets Kock är han pensionerad med en lång karriär bakom sig. Efter 30 år av matlagning valde Mats att byta karriär de sista åren, men berättar stolt att man aldrig slutar att vara kock. Matintresset kommer alltid att vara kvar.

Vi pratar om dagen då Mats bestämde sig att söka till tävlingen.  “Eftersom det var första gången Årets Kock arrangerades visste ingen vad tävlingen skulle leda till. Jag minns att det kom ett reklamblad på posten och där stod att Tore Wretman och den Gastronomiska Akademien stod bakom tävlingen. Det lät ju väldigt intressant och seriöst, så jag bestämde mig för att söka.”

Mats är glad att han tog steget att anmäla sig och såklart väldigt glad över vinsten som betytt mycket för honom. “Kunderna rusade till restaurangen Pauli där jag arbetade då.” Den stund som etsats sig fast tydligaste i minnet är när tävlingens resultat skulle avslöjas.

”Vi lagade våra rätter under dagen och sen visste vi ingenting förrän vid kvällens middag på Operakällaren. De räknade upp placeringarna uppifrån och ner och sa alla andra nio kockars namn. Min första tanke var att de måste ha glömt mig.”

Det är en stor skillnad på tävlingen för 35 år sedan och tävlingen idag. Ambitionen när Årets Kock grundades för 35 år sedan var bland annat att öka intresset för gastronomi, öka kockyrkets status samt sätta det skandinaviska köket på världskarta, något som Mats tycker man lyckats väl med.

”Det är en bra utveckling som har skett, det är helt annorlunda nu. Kockyrket har en helt annan status och kockarna över lag har blivit mycket duktigare. Även om det fanns många bra kockar förr också så var det ändå lite så att de som inte dög till något annat fick bli kock. Så är det absolut inte i dag. 

Mats kan också se skillnader i hur tävlingen arrangeras och berättar om hur han trixade med sin huvudråvara inför finalen. ”Rätten jag vann med var sprängd lammsadel med grönsakstimbal. Den skulle ligga i salt en vecka så jag hade den med mig på tåget dagen innan det var dags för tävlingen. Sen behövde den ju vara kall över natten, så jag tömde hotellets minibar på flaskor och la in den saltade lammsadeln där.”

Två andra stora skillnader mellan matlagning då och i dag är miljötänket med bland annat närproducerade råvaror högt på agendan och vällagad mat som görs från grunden med respekt för såväl råvara som maträtt. ”För 35 år sedan jobbade man med mycket halvfabrikat och matlagningen låg det var på botten, men jag och mina kollegor försökte vända trenden till något annat. Vi bäddade för de som kom efter.” säger Mats. ”Och det fanns inte lika mycket miljötänk då som nu. Men vi på restaurang Pauli i Malmö försökte iallafall att köra på närproducerade råvaror. Till exempel hade vi skånsk skinka istället för parmaskinka från Italien och serverade inte importerat mineralvatten. Vi har ju så fina sorter här hemma. Vi tänkte inte så mycket på det men vi gjorde nog lite mer än andra.”

35 år efter den historiska segern när Mats Ödman vann den allra första tävlingen Årets Kock är han pensionerad med en lång karriär bakom sig. Efter 30 år av matlagning valde Mats att byta karriär de sista åren, men berättar stolt att man aldrig slutar att vara kock. Matintresset kommer alltid att vara kvar.

Vi pratar om dagen då Mats bestämde sig att söka till tävlingen.  Eftersom det var första gången Årets Kock arrangerades visste ingen vad tävlingen skulle leda till. Jag minns att det kom ett reklamblad på posten och där stod att Tore Wretman och den Gastronomiska Akademien stod bakom tävlingen. Det lät ju väldigt intressant och seriöst, så jag bestämde mig för att söka.”

Mats är glad att han tog steget att anmäla sig och såklart väldigt glad över vinsten som betytt mycket för honom. Kunderna rusade till restaurangen Pauli där jag arbetade då. Och den stund som etsats sig fast tydligaste i minnet är när resultatet skulle avslöjas.

”Vi lagade våra rätter under dagen och sen visste vi ingenting förrän vid kvällens middag på Operakällaren. De räknade de upp placeringarna uppifrån och ner och sa alla andra nio kockars namn.. Min första tanke var att de måste ha glömt mig.”

Det är en stor skillnad på tävlingen för 35 år sedan och tävlingen idag. Ambitionen när Årets Kock grundades för 35 år sedan var bland annat att öka intresset för gastronomi, öka kockyrkets status samt sätta det skandinaviska köket på världskarta, något som Mats tycker man lyckats väl med.

”Det är en bra utveckling som har skett, det är helt annorlunda nu. Kockyrket har en helt annan status och kockarna över lag har blivit mycket duktigare. Även om det fanns mycket bra kockar förr också så var det ändå lite så att de som inte dög till något annat fick bli kock. Så är det absolut inte i dag. 

Mats kan också se skillnader i hur tävlingen arrangeras och berättar om hur kockarna själva fick fixa alla detaljer inför tävlingen. ”Rätten jag vann med var sprängd lammsadel med grönsakstimbal. Den skulle ligga i salt en vecka så jag hade den med mig på tåget dagen innan det var dags för tävlingen. Sen behövde den ju vara kall över natten, så jag tömde hotellets minibar på flaskor och la in den saltade lammsadeln där.”

Två andra stora skillnader mellan matlagning då och i dag är miljötänket med bland annat närproducerade råvaror högt på agendan och vällagad mat som görs från grunden med respekt för såväl råvara som maträtt. ”För 35 år sedan jobbade man med mycket halvfabrikat och matlagningen låg det var på botten, men jag och mina kollegor försökte vända trenden till något annat. Vi bäddade för de som kom efter.”säger Mats. ”Och det fanns inte lika mycket miljötänk då som nu. Men vi på restaurang Pauli i Malmö försökte iallafall att köra på närproducerade råvaror. Till exempel hade vi skånsk skinka istället för parmaskinka från Italien och serverade inte importerat mineralvatten. Vi har ju så fina sorter här hemma! Vi tänkte inte så mycket på det men vi gjorde nog lite mer än andra.”