Branschens framtid – branschens ansvar

Anders Eldö Årets Kock Blogg

Alla Sveriges restaurangskolor finns till för att restaurangbranschen ska försörjas med utbildade medarbetare. Punkt.

För att den affärsidéen ska fungera på bästa sätt bör skola och bransch samarbeta kring utbildningen. Det säger alla som är insatta i ämnet.

 När jag var 15 skulle jag välja gymnasieutbildning. Jag hade ingen aning, valde fel, började om med en lärlingsutbildning på Operakällaren. Där fanns Florian och Francoise som var souschefer på min vakt och Gunnar som var ansvarig för alla oss elever. De var tydliga, de ville lära ut, de hade en plan för vår tid där, vilka stationer vi skulle vara på och hur länge och vad vi skulle lära oss. Framför allt hade de en idé med vår tid där; att kunna anställa oss efter vår utbildningstid, om vi skötte oss förstås. Tydlighet, motivation och intresse.

Signe Åberg, Årets Commie

Signe Åberg, elev på Stockholm Hotell- och Restaurangskola, vinner Årets Commis på Årets Kock-finalen 2016

Elever på restaurangskolor kan alla ha olika förutsättningar, intresse, möjligheter och förkunskaper. Vissa av eleverna har aldrig ätit på en riktig restaurang, några kanske bara kan koka tevatten medan andra redan drömmer om egen krog. Några har valt fel. Efter skolan kommer någon att jobba som runner, en annan kommer mest att ansa, skala och putsa och någon vinner Bocuse d’Or, OS eller Årets Kock. Det är så det är.

Jag vill att alla elever på Sveriges restaurangskolor ska tycka att de har gjort rätt yrkesval när de möter branschen, att de får en handledare som bryr sig om deras utbildning, som är tydlig, motiverar och väcker intresse, som lär dem grunderna i yrket, som samarbetar med lärarna och skolan kring elevens utbildning, som har ett mål med undervisningen för att kunna anställa eleven senare, oavsett om den personen kommer att jobba som runner eller vinna Årets Kock.


Många handledare som möter våra elever är jätteduktiga inom sitt yrke och gör verkligen sitt bästa för eleverna. Men de går också på ett schema, det är deras ansvar att få köket o matsalen att rulla varje dag, de är låsta i den dagliga produktionen och servicen.

Jag vill att alla elever på Sveriges restaurangskolor ska tycka att de har gjort rätt yrkesval när de möter branschen … oavsett om den personen kommer att jobba som runner eller vinna Årets Kock.Anders Eldö, yrkeslärare på Stockholm Hotell- och Restaurangskola
De bestämmer inte alltid så värst mycket över sin egen tid, tyvärr.

Därför måste krögare, HR-chefer, restaurangchefer och köksmästare ta det övergripande ansvaret för utbildningen av elever och för samarbetet med restaurangskolorna. De måste skapa bättre förutsättningar och ge mer tid för sig själva och handledarna i att utbilda eleverna och samarbeta med skolorna. Samtidigt måste restaurangskolornas rektorer ge yrkeslärarna tillräcklig med tid för arbetet med elevernas APL (förkortning för arbetsplatsförlagt lärande, även kallat praktik) och samarbetet mellan skola och bransch.

Gör en utbildningsplan när du tar mot eleverna på arbetsplatsen. Ansvaret för elevens utbildning är just nu överlämnat till dig som branschrepresentant och du har nu en viktig del i ansvaret att lära eleven kunskaper för deras framtida arbetsliv. Utbildningsplanen behöver inte vara i nivå med raketforskning, utan handlar mer om sunt förnuft och tydlighet. Vad kan eleven nu? Vilka kurser läser eleven? Vad kan eleven vara med om och lära sig hos dig under den här perioden? Hur kan du motivera och väcka intresse hos eleven? Diskutera gärna det här gärna tillsammans med oss lärare.



Stockholms Hotell- och Restaurangskola

Stockholms Hotell och Restaurangskola

Det finns några enkla vägar till att börja ta samarbetet med restaurangskolorna på allvar. Gör handledarutbildningen, besök skolan eller var med i skolans programråd (som varje skola och bransch ska ha och samarbeta i, gäller alla yrkesprogram). Alternativet är att vi inte förstår varandra och att skolan gör sin grej samtidigt som branschen undrar varför det inte finns några elever. 

Jag vet inte, vad tycker du? Tillsammans ska vi försörja branschen med medarbetare, tillsammans ska vi lära dem vad de behöver, tillsammans ska vi skapa förutsättningar för att de stannar kvar i branschen. Hur och på vilket sätt samarbetar du med närmsta restaurangskola?


Dörrarna på Stockholms Hotell- och Restaurangskola är öppna kl. 07.00-18.00 fem dagar i veckan.

Välkommen att vara med i programrådet. Välkommen att vara mentor för en klass. Välkommen att köra ett demopass. Välkommen till gymnasiearbetet och interna tävlingar vi har på skolorna. Välkommen att coacha elever som ska tävla. Välkommen att ta över en restaurang på en skola en dag med din restaurangs meny tillsammans med eleverna. Välkommen att vara med på en lektion. Välkommen hit och berätta en historia från branschen. Eller kom hit och häng bara.

Tore Wretman, bild hämtad från Gastronomy Films Sweden

Tore Wretman 100 år – alltid närvarande

Rasmus Ragnarsson Årets Kock Blogg

Tore Wretman, bild hämtad från Gastronomy Films Sweden


Nu på lördag den 7 maj skulle Tore Wretman, vår kanske största förebild när det gäller svensk mat och svensk husmanskost, ha fyllt 100 år.

Tore är den självklare fadern i vår bransch. Han lade grunden till hela den gastronomiska utvecklingen i Sverige. Det är viktigt att föra hans gärning vidare; omsorgen om maten, gästen och hela restaurangupplevelsen”, säger Fredrik Eriksson, Årets Kock 1987 som i ung ålder arbetade i sydfrankrike och där bodde en tid hos familjen Wretman.

Tore är den självklare fadern i vår bransch. Han lade grunden till hela den gastronomiska utvecklingen i Sverige. Det är viktigt att föra hans gärning vidare; omsorgen om maten, gästen och hela restaurangupplevelsenFredrik Eriksson, Årets Kock 1987

Restaurangimperium, mat- och kokböcker, radio och tv. Gastronomiska Akademien. Under nästan 30 år kom Tore Wretman att både förändra, förnya och förbättra svensk gastronomi. Han introducerade det nya franska köket i Sverige – ”la nouvelle cuisine” – som brukar associeras med de franska kockar som lanserade ”salutorgets kök” och sökandet efter perfekt råvaror. Tore utmanade gästens syn på vad ett restaurangbesök kan vara och bidrog i hög grad till att restaurangyrkets status höjdes.

Christer Lingström, Årets Kock 1985: ”Han var min mentor. Kunde alltid ringa och fråga honom. Hans betydelse för gastronomin i Sverige är enorm, hur han har utvecklat yrkeskunskaperna men också helheten av en restaurangdrift. Jag minns när vi stod i köket tillsammans 1996 och gjorde Toast Skagen och kåldolmar. Då grät folk för att det var så gott.

Han var min mentor. Kunde alltid ringa och fråga honom. Hans betydelse för gastronomin i Sverige är enorm, hur han har utvecklat yrkeskunskaperna men också helheten av en restaurangdrift. Jag minns när vi stod i köket tillsammans 1996 och gjorde Toast Skagen och kåldolmar. Då grät folk för att det var så gott.Christer Lingström, Årets Kock 1987

Toast Skagen sägs ha uppkommit då Tore var ute och seglade med några vänner utanför Skagen, Jyllands kustband i Danmark. När vännerna började bli hungriga gick Tore ned i kajutan för att laga till något att äta. Det fanns inte så mycket att tillgå förutom räkor, ägg, olja, vitt bröd, löjrom och dill. Av detta gjorde Tore en majonnäs som han blandade med de hackade räkorna och dillen. Rätten serverades på smörstekta brödskivor där först ett lager med räkröra breddes ut på brödet och därefter ett lager med löjrom. När Tore fick frågan vad rätten kallades blickade Tore ut över havet och svarade han:Toast Skagen, bild hämtad från Gastronomy Films Sweden

– Detta är en typisk Toast Skagen.

Denna historia är berättad för Gunnar Forsell, lärjunge, krögare och god vän till Tore Wretman. Sedan Tores tid har det uppkommit många varianter på framför allt uppläggning och presentation av Toast Skagen. Framför allt av dillen, som enligt Gunnar Forsell hackades ned i räkröran. De hungriga vännerna befann sig trots allt i en segelbåt och ett garnityr med dill hade nog lätt blåst av.




Det var som 17-åring allt började för Tore, som kökspojke på Continental i Stockholm och så småningom bar det ut i världen till Maxim´s i Paris, Waldorf-Astoria i New York och Claridge´s i London.

Hemma i Sverige på 40-talet började Tore att bygga sitt restaurangimperium i och med köpet av Riche. Senare tillkom också Teatergrillen, Operakällaren och Stallmästargården. Samtliga restauranger i Stockholm.

På 50-talet blev Tore folkligt känd när han började laga mat i radio och television, under namnet ”Novisen vid spisen”. Han skrev också flera kokböcker där kanske främst ”Svensk Husmanskost” från 1967 har blivit en klassiker.

Tore utsågs till hovtraktör 1963, filosofie hedersdoktor 1986 och av regeringen utsedd professor 2000. I mitten av 70-talet sålde han sina restauranger och flyttade till Provence.

1983 tog Tore Wretman initiativet, tillsammans med Svenska mejeriföretagens branschorganisation Svensk Mjölk och Gastronomisk Akademien, till Årets Kock – Sverige mest prestigefyllda matlagningstävling för professionella kockar – med ambitionen att öka intresset för gastronomi, lyfta kockyrkets status samt sätta det skandinaviska köket på världskartan.

På Tore Wretmans 100-års dag lever hans arv vidare i allra högsta grad. Inte bara genom Toast Skagen (med över 150,000 sökträffar på Google) utan kanske främst genom hur han lyfte in den svenska husmanskosten i restaurangmiljö. Faktum är att större delen av de seglivade svenska krogklassiker, som aldrig går ur tiden, är signerad Tore Wretman.


Se mer:

Thomas Sjögren, Årets Kock 2015 lagar Tore Wretman-inspirerad färskostglass

Missa inte:

Fredrik Eriksson, Årets Kock 1987 och ordförande i juryn, och Gunnar Forsell gästar TV4 Nyhetsmorgon på 100-årsdagen (lördagen den 7/5) och lagar några av Tore Wretmans klassiker


White Guide 2016 – Sveriges bästa restauranger korade

Rasmus Ragnarsson Årets Kock Blogg

Idag presenterades vinnarna i White Guide 2016, nordens ledande restaurangguide som har getts ut i Sverige sedan 2005. På galan korades årets bästa restauranger i olika kategorier och det största upplevelserna i landet hyllades. Av närmare 800 testade restauranger kvalificerade sig i år 600 restauranger i White Guide 2016.

När vi summerar årets mönstring är resan från ”fine dining” till ”fun dining” ett faktum, människor har roligare på restaurang i samma takt som måltids­upplevelserna blir mer uppsluppna, attityder mer lättsamma och de gastronomiska uttrycken mer underhållande vilket gör att White Guides uppdrag har blivit både roligare och mer angeläget”, säger Mats Hanzon, ordförande i svenska White Guide.

Filip Fastén, Årets Kock 2014 mottog (via länk under inspelningen av SVT:s Historieätarna) pris som Årets Rising Star. En utmärkelse som uppmärksammar yngre, intressanta kockar med potential att nå nationell och internationell berömmelse för sina gastronomiska kvaliteter.

För att i liten blygsam skala prova ut stora viktiga ambitioner, både vad gäller hållbar gastronomi och hållbar personalpolitik, som resulterar i ett hörligt organiserat kaos”, luder motiveringen.

Grattis, Filip!

Filipwebb

Nedan hittar ni en lista på vilka Årets Kock-relaterade restauranger som är listade i White Guide.

(Restaurang, Stad – Klassificering)

Restaurant Frantzén, Stockholm – Internationell Mästarklass
Viktor Westerlind, Årets Kock 2009

Lilla Ego, Stockholm – Mästarklass
Tom Sjöstedt, Årets Kock 2008
Daniel Räms, Årets Kock 2013
Jimmi Eriksson, Årets Kock 2016

Sjömagasinet, Göteborg – Mästarklass
Gustaf Trädgårdh, Årets Kock 2010

SK Mat & Människor, Göteborg – Mästarklass
Stefan Karlsson, Årets Kock 1995

Swedish Taste, Göteborg – Mästarklass
Thomas Sjögren, Årets Kock 2015
Magnus Lindström, Årets Kock 2003

Agrikultur, Stockholm – Mycket god klass
Filip Fastén, Årets Kock 2014

Sturehof, Stockholm – Mycket god klass
Tommy Myllymäki, Årets Kock 2007

Restaurant Riche, Stockholm – God klass
Tommy Myllymäki, Årets Kock 2007

Teatergrillen, Stockholm – Mycket god klass
Tommy Myllymäki, Årets Kock 2007

Fjällpuben, Åre – God klass
Markus Aujalay, Årets Kock 2004

Griffins Steakhouse, Stockholm – God klass
Christian Hellberg, Årets Kock 2001

Hillenberg, Stockholm – God klass
Karl Ljund, Årets Kock 1999

Grand Hotel i Lund, Lund – God klass
Robert Nilsson, Årets Kock 1998

Dahlbom på Torget, Åre – God klass
Jonas Dahlbom, Årets Kock 1996

Långbro Värdshus, Älvsjö – Mycket god klass
Fredrik Eriksson, Årets Kock 1987

Övriga priser och utmärkelser hittar ni här.

 

 

Skrivet av: Rasmus Ragnarsson

Clare Smyth: inga genvägar

Rasmus Ragnarsson Årets Kock Blogg

En av jurymedlemmarna i finalen av Årets Kock 2016 – SM i professionell matlagning var Clare Smyth, Chef Patron på den i mer än ett decennium trestjärnigt belönade Restaurant Gordon Ramsay i London.

Årets Kock fick en exklusiv pratstund med stjärnkocken. En intervju som kom att handla om allt från passion och filosofi, salt sill och hennes första soloprojekt. Och varför hennes kanske viktigaste karriärsdrag var att knåda pastadeg under ett års tid i Monte Carlo.

CroppedFocusedImage1920108049-25-7H0A9367bw

Clare föddes på Nordirland och började jobba hos Gordon Ramsay redan 2002. Bara något år senare skickade han iväg henne för att träna hos Thomas Keller i San Fransisco och New York, samt hos Alain Ducasse i Monte Carlo. När Clare återvände till London 2007 erbjöd Gordon henne jobbet som Chef Patron, och endast 29 år gammal försvarade hon den mest prestigefyllda utmärkelsen en restaurang kan få: tre stjärnor i Guide Michelin.
Clares hängivenhet till mathantverk och hennes kompromisslösa, höga standard är bara två av anledningarna till att hon är en av inte ens en handfull kockar att driva en restaurang med tre stjärnor i Guide Michelin Storbritannien.”, förklarade Gordon Ramsay i en intervju med The New York Times.

Varifrån kommer din passion?
Jag hittade min passion för matlagning redan som fjortonåring då jag också började jobba på restaurang. En kreativ sida hos mig blev för första gången tillfredsställd. Men det var inte förrän jag kom över en bok om klassiska såser som jag förstod att matlagning verkligen var min stora passion. Jag läste och läste, köpte alla kokböcker jag hade råd med och slukade allt som kom i min väg om kockar, restauranger och Guide Michelin. När läxorna var klara försökte jag återskapa klassiska rätter, koka buljonger och göra såser in på småtimmarna. Till min mammas stora förtret.

Vad är filosofin bakom din matlagning?
Den röda tråden går genom säsongen, råvaran och leverantören. Jag vill förhöja och lyfta den rena smaken ur varje råvara. Men utan avancerade maskiner och köksmetoder. Spenderar istället tid och gör saker ordentligt!, säger Clare och fortsätter exalterad:
På Royal Hospital Road lagar vi all mat ”à la minute’ snarare än lägger upp redan tillagade råvaror på en tallrik, som man gör i uppläggningskök. Min främsta inspiration till att laga mat såhär är Alain Ducasse. Han lät mig knåda pastadeg i nästan ett års tid innan min pasta äntligen blev godkänd. Samtidigt som jag såg hur alla råvaror restaurangen fick in tillagades uteslutande under pågående service; brösten togs ur en fågel, sås kokades på kråset, dess lever blev till den mest fantastiska paté. Ett ganska rörigt jobb som kräver stort tålamod, men den viktigaste lärdomen i min karriär.

Hur utvecklar du dina recept?
Många rätter hamnar aldrig på menyn! Andra idéer blir till nya rätter, över en dag eller under flera år. Jag anser alltid att det finns utrymme att förfina och förbättra. Gamla som nya rätter. Jag hittar inspiration under resor och i böcker, precis som många andra kockar.

Vem inspirerar dig?
Gordon. Han tar alla sina restauranger väldigt seriöst, är en ganska avslappnad person men med mycket energi. Han inspirerar mig genom allt hårt arbete han fortfarande lägger ner, hur pass bra han gör det och att han på nästan daglig basis är involverad i vad vi gör på restaurangen.

Hur vill du inspirera unga kockar? Vad skulle du ge Årets Kock 2016 för tips och råd?
Du måste förstå varför en restaurang är framgångsrik. Träna för dom bästa kockarna och lär dig matlagningens grunder. Tyvärr tror jag att unga kockar är rädda för att investera i tid. Det finns inga genvägar till kunskap och mathantverk!

Vilken är din relation till Sverige?
Tyvärr har jag inte varit här så ofta som jag önskar. Jag är mycket nyfiken på finalen i Årets Kock, både på kockarna som tävlar och på arrangemanget som helhet. Jag vet att nivån på matlagningen är mycket hög här, och det finns en stark identitet i det nordiska köket. Hur ni vill hitta tillbaka till rötterna i både matlagning och råvara.

Favoritråvara från Sverige?
Salt sill! Fantastiskt. Och allt gott bröd och fiskrom, till exempel löjrom från Kalix.

Du öppnar egen restaurang under året?
Det hoppas jag! Det finns långt gångna planer på en solosatsning i centrala London.

Varför?
Jag vill börja ett nytt kapitel. Jag har kommit såhär långt i min karriär och nu vill jag utvecklas vidare, göra nya saker och ta mig an nya utmaningar. Inte vila på de framgångar som jag redan har gjort.

 

Skrivet av: Rasmus Ragnarsson

Öppet brev från Årets Kock 2015 till Årets Kock 2016

Annie Tidelius Årets Kock Blogg

 

KÄRA VINNARE, STORT, SJUKT STORT!

Thomas-Sjogren-Arets-Kock-2015

Årets Kock 2015, Thomas Sjögren

Återigen grattis till vinsten! Det var uppenbarligen din dag i torsdags. När jag tänker tillbaka på den sekunden när mitt namn ropades ut på scenen blir jag lite knäsvag. Det var en helt fantastisk känsla som åtminstone jag aldrig fått uppleva tidigare i mitt liv. Ett minne som kommer sitta ingraverat på näthinnan tills Alzheimern gör sitt på hemmet, någonstans i detta avlånga land. Rätt häftig känsla att få känna sig så populär, som du kände dig när du blev avdragen från scenen för att omringas av journalister som rycker och drar i en, eller på efterfesten när du står där och alla vill ta bilder, kramas och bara hänga med dig. Ballt. Antagligen läser du detta ett par dagar efter din insats på Annexet i Stockholm. I fredags vaknade du nog som jag gjorde av att Nyhetsmorgon ringde och ville småprata. Svårt att låta vettig? Jag vet…

Jimmi Eriksson, Årets Kock 2016

Jimmi Eriksson, Årets Kock 2016

DAGEN FORTSATTE VÄL med ett par intervjuer fram tills att du äntligen fick komma till Hillenberg och träffa alla tidigare vinnare av Årets Kock. Även det är en häftig känsla att vara omringad av några av landets bästa kockar och nyblivna vänner. Så, hur smakade Karl Ljungs vinnarrätt från 1999? Var det verkligen enklare förr? Det har jag hört, med undantag för 1995 som tydligen ska ha varit det svåraste året. Inget jag kan veta så mycket om eftersom jag precis skulle fylla 4 år. Den årliga lunchen dagen efter finalen var i alla fall ännu en höjdpunkt för mig under mitt år. Många trevliga möten och samtal om livet, maten och passionen att leva livet vi valt.

Årets Kock 2016MYCKET KOMMA SKALL. 2016 är ditt år som jag vet att du kommer att göra till ditt bästa, oroa dig inte för mycket. Glid bara med i vågen av att laga stora middagar, små middagar, middagar till kungligheter och middagar till dina nära och kära. Om det är något du kommer att göra i år så är det att laga middagar. Att du dessutom kommer att åka på vinnarresa, hålla matlagningskurser, prata om dig själv, jobba på din restaurang, köra lite TV, radiointervjuer, resa land och rike samt att sitta sent om nätterna mellan
alla dessa uppdrag och pilla fram lite mer än 100 recept, det kommer du att komma in i. För det enda du behöver tänka på är att vara glad och laga god mat! Resten löser sig. Och det som inte löser sig kommer
alla ha glömt om 100 år ändå…

Det finns många tips som inte bör skrivas i denna tidning så de tar vi över en lunch (som du betalar).

Återigen, Stort, Sjukt Stort!
/THOMAS SJÖGREN, ÅRETS KOCK 2015

Publicerat i: RESTAURANGER & STORKÖK

En dag i livet

Annie Tidelius Årets Kock Blogg

06.00 – Klockan ringer… Fy f-n, redan? Samma tanke varje dag. Just i den stunden spelar det ingen roll vare sig man jobbar med något man älskar eller inte. Det enda som är passionerat just då är viljan att fortsatta sova, jämte hatet för vem det nu var som uppfann väckarklockan.

Tankeverksamheten drar igång efter två snabba espresso och en proteinshake. Dags för en snabbgenomgång av dagens schema. Skriver alltid ett kortfattat sådant kvällen innan, lättare att sova. Punktvis om hur dagen är upplagd och vilka tider jag måste hålla.

06.30 – Tar bilen till gymmet för styrke- och konditionsträning. Ja, det stämmer. Jag gillar att lyfta tunga saker helt utan anledning och utan att flytta dem någonstans. Jag lyfter dem och sätter ned dem på samma ställe, många gånger, om och om igen. Jag gör detta i ett rum fullsmockat med svettiga människor som gör precis samma sak. Efter det springer jag på ett rullband tills jag mår lite illa. Det tycker jag är kul… på riktigt!

En av mina gamla tränare sa till mig nån gång att när man tränat tills man kräks så har man 60% kvar att ge. Det har liksom blivit ett motto för mig i mitt jobb också. Hur tungt det än känns så finns det alltid mer än hälften bränsle kvar i tanken. Hårt arbete lönar sig alltid i slutändan. Det finns inget glamoröst med att träna, precis som att det inte finns det i att vara kock. Det är inget ett lätt jobb, tvärtom. I slutändan är det dock alltid värt det. Alltid.

09.00 – Frukost, bästa målet på dagen. Havregrynsgröt, kanel, äpple och russin samt kaffe, underskatta aldrig en morgonkaffe!

David Lundqvist 310.00 – Träffar Kent på Grönsakshallen Sorunda för lite inspiration. Kenta är en mörkhårig man i sina bästa år med härlig humor och grym kunskap om all frukt och grönt, drar några ordvitsar och skrattar gott. Går runt och plockar på mig det som känns rätt för dagens test/träning, känner mig som Bengt Frithiofsson i en välfylld vinkällare.

11.00 – Kommer in till restaurangen, det är fullt ös på lunchen 250 – 300 gäster. Gute Grill & Barär en grillbistro och vi väljer ut endast svenska härliga råvaror och slänger dom på grillen, inget tjafs.David Lundqvist 4 Gött käk helt enkelt.

Byter om och hjälper kollegorna med förberedelserna inför kvällens service. Röken är full med fläsksida, doften ligger i hela köket. Det hackas, vispas och bakas febrilt för att bli klara i tid. Stämningen är härlig, glatt men ändå fokuserat.

David Lundqvist 112.00 – Lunchmöte med sektionscheferna. Går igenom driften och hur vi ska effektivisera det dagliga arbetet. Här blir det en och annan kaffe… Möjligtvis en bulle.

13.00 – Test/Träning börjar för min del. Man måste ha en klar bild och idé om vad man vill göra i form av smak och konsistens, annars är det lätt att man går i cirklar och inte får fram något resultat. Jag lägger upp testen av råvaror genom att kategorisera dem, pickla allt av intresse, torka alla olika örter, rosta osv. Sedan smakar man och tar bort de som inte funkar. Det enda man frågar sig är – Är det gott!? Man har sedan en ganska bra utgångspunkt att kunna plocka ihop en god grund.

David Lundqvist 215.00 – Träningsdagen avslutas med en upplagning av en tallrik för att förankra dagens slutsatser. Det behöver inte vara en fullständig rätt men så pass många delar att man kan få en bra feedback från kollegor och framförallt mig själv.

Ibland kan jag vara lite hård mot mig själv i den feedbacken, lite okonstruktiv rent av! Jag bokar då in ett personalsamtal med mig själv där jag ger en skriftlig utvärdering av arbetet istället samt lovar att bjuda mig själv på en öl när saker och ting lugnat ned sig lite.

David Lundqvist 5Avslutar med att skriva en lista på vad som jag behöver jobba på och åt vilket håll man ska gå med testerna under kommande två dagarna.

16.00 – Går på arbetspasset och sätter upp inför kvällsservice. Beställningarna rullar in från 17:00 och grillen brinner het. Maten går ut i ett gemytligt bra tempo. Sorlet från gästerna blandar sig med soulmusik och skapar ett härligt sound att jobba till.

23.00 – Passet avslutas och beställningar rings in till leverantörer så man får råvaror till morgondagen.

00.00 – Hemma – Klockan sätts – Lampan släcks.

//David Lundqvist @david_j_lundqvist

                                                                                                              Gute Grill & Bar www.gutegrill.se @gutegrill 

Året var… 2006

Annie Tidelius Årets Kock Blogg

 Många som känner Peter J Skogström beskriver honom som en riktig vinnarskalle. Men så har han ju vunnit också! Nu senast kammade han hem vinsten i Kockarnas kamp där han mötte kollegor och vänner som är några av Sveriges bästa kockar. Dessförinnan, år 2014, avslutade han sin sommelierutbildning som kursetta. Under 90-talet kom han och Benny Cederberg på andra plats i Gyllene Kniven där man tävlade parvis, Peter har även vunnit tävlingen Årets Gröna Kock och mellan 1998-2004 tävlade han i Svenska kocklandslaget med Gert Klötzke som lagledare (alltså de åren kocklandslaget vann varenda tävling!). Peter hann med fem semifinaler och tre finaler innan han, i final nummer fyra, plockade hem Gastronomiska Akademins mejerimedalj i guld och titeln Årets Kock 2006.

– Jag var 34 år gammal när jag vann Årets Kock. Det var stort. För mig har tävlandet och framgångarna i dessa varit ett sätt att mäta min kompetens och få ett kvitto på min yrkesskicklighet. Det har gett mig feedback på att jag faktiskt är rätt duktig på det jag gör. Om man kan bedöma sporter som konståkning och simhopp kan man även bedöma matlagning.

Under andra hälften av 00-talet var El Bulli den hetaste krogen i världen, kockar lade stort fokus
på detaljer och enligt Peter var det vanligare att jobba med ädlare delar.

 

Peter-J-Skogstrom-4– I finalen 2006 skulle man göra en söndagsmiddag. Jag valde att använda högrev, då var det inte så vanligt med oädla köttdetaljer eller oädel fisk. Jag använde kolja och hummer i min soppa, en kombination mellan en oädel och en ädel detalj. Under den här perioden skulle det vara spel i maträtterna, man fyllde, färserade och försökte få till uppläggning på höjden, beskriver Peter. Man överjobbade, idag går man mer tillbaka till naturliga och rena smaker.

 

För Peter är det här med rena smaker inget nytt. Långt innan Årets Kock jobbade han på krogen Petri Pumpa som drevs av Thomas Dreijing, som hör till Peters förebilder..

– Under den tiden var vi kanske inte ansedda som trendiga, de kallade oss ”Rotfruktsnissarna från Skåne”, berättar Peter. Idag är det väldigt hypat med naturliga råvaror, men så som mat lagas idag lagade vi på Petri Pumpa redan då, det handlade om att hitta råvarans ursprung och förädla den på bästa möjliga sätt. En rödbeta skulle smaka rödbeta.

Peter på vinnarresan i Oman

År 2006 sändes Årets Kock på TV och kockens status började likna den som en rockstjärna har. Enligt Peter har det eskalerat ytterligare, mycket tack vara sociala medier som gjort att kocken har ännu mer synlighet idag än då. Själva tävlingen Årets Kock är sig lik i sitt upplägg, tycker Peter, men utformningen liksom arrangemanget och organisationen har utvecklats till det bättre vilket bidrar till att tävlingen fått den status och storlek som den har idag. När Peter vann blev hans liv rätt galet, det var mycket uppmärksamhet i massmedia, en bra ego-boost och en rejäl skjuts i karriären.

– Det första året så reste jag 250 dagar. Jag kom hem och bytte väska, det var ungefär så det var, berättar Peter.

MFond0747Under den här tiden var han egenföretagare och samma gäller än idag. Tillsammans med kollegan Patrik Alemo driver Peter företaget Smarta Kök som består av ett flertal restauranger i Malmö och Lund. I höst öppnade de Niagara på Malmö Högskola, ett projekt de gör tillsammans med Årets Kock 1998, Robert ”Bobbo” Nilsson, och snart öppnar de även Café Live, som kommer vara en kombination av en vinbar och café. Sist, men icke desto mindre, driver Peter Mat & Vin Slottsparken tillsammans med sin fru Marie Skogström.

– Det som får mig att fortsätta inom branschen är glädjen till service, att få göra människor glada med mat och att få jobba med många människor som gillar det här, förklarar Peter. Det är också en enorm frihet att jobba som kock, friheten att välja att göra vad man vill. Om du gör bra grejer kan du göra precis vadsomhelst!

 

Skrivet av: Annie Tidelius

Lilla Ego-effekten

Annie Tidelius Årets Kock Blogg

Tom Sjöstedt & Daniel RämsÄr det flax som gör att det går så bra för Lilla Ego-kockarna i tävlingen Årets Kock? Eller har Räms och Sjöstedt hittat ett framgångsrecept som har en positiv effekt, både för krogen och deras kockar som tävlar?

Sedan Lilla Ego öppnade den 5 november 2013 har krogen haft kockar som tävlar varje år, både i semifinal och final. Inklusive krögarduon Tom Sjöstedt, Årets Kock 2008, och Daniel Räms, Årets Kock 2013, är det sju kockar som jobbar på Lilla Ego och tre av dem ska tävla i finalen av Årets Kock 2016, nu i februari.

Inför Årets Kock 2014 hade ni en kock i semifinal. Till Årets Kock 2015 var det tre Lilla Ego-kockar som tävlade i semifinal och Markus Westh gick till final. I år tävlade tre av era kockar i semifinal inför Årets Kock 2016 och alla gick till final. Det är alltså 37,5% chans att en Lilla Ego-kock tar hem titeln.

Tom: Ja, nu börjar det likna någonting!

Daniel: Jag ser fram emot nästa år.

Hur kommer det sig att så många från Lilla Ego tävlar i Årets Kock?

Tom: Ja, de vill ju göra det. Det är frivilligt och absolut inget tvång. För de som vill och satsar så står vi där som stöd med råvaror, vår kunskap och erfarenheter i och med att vi har tävlat. Däremot så ställer vi höga krav på de kockar som väljer att ställa upp, det måste vara bra, de måste träna och ta det seriöst. Det är ändå SM i professionell matlagning det handlar om.

Jimmi Eriksson, finalist 2016

Jimmi Eriksson, finalist 2016

Manfred Nilsson, finalist 2016

Manfred Nilsson, finalist 2016

Jonathan Kasche, finalist 2016

Jonathan Kasche, finalist 2016

 

 

 

 

 

 

 

 

Huvudråvarorna till första tävlingsuppgiften i finalen är släppta, hälleflundra och kungskrabba blev det den här gången. Vad skulle ni välja om ni fick bestämma?

Tom: Fågel, helt klart. Hel kyckling, det är så himla gott alltså! Det är spännande att se hur de tävlande tar vara på en hel kyckling. Det finns mycket smak och detaljer att använda, du har bröst, skinn, lår som du kan tillaga på många olika sätt. Lyckas du laga en rätt som

smakar kyckling kan det bli hur gott som helst.

Daniel: Var det inte kyckling när Aujalay vann? (Jo, år 2004 var kyckling huvudråvara och Markus Aujalay vann. Reds. anm.)

Tom: Vi är inte så förtjusta i fisk, det är inte vår styrka på menyn.

Daniel: Kör man för mycket smak på grönsakerna tar det över fiskens mjälla smak. Då försvinner smaken och vi vill ha mycket smak!

Tom: Nu har vi mycket smak på fiskrätterna på vår meny ändå men det är alltid någon som säger att rödingen försvann lite. Ja, jo, det är sant, men det är det som är meningen.

Faktum är att ingen av Lilla Ego-kockarna som gick vidare till final i Årets Kock 2016 hade fisk eller skaldjur i sin rätt. Tupp, rådjur och fläskkött var det som gällde i år. Det går att skönja ett visst mönster i tävlingsrätterna som kommer från dessa kockar. Ett exempel är att tävlingsrätter från Lilla Ego-kockar sällan har en à part?

Daniel: På Lilla Ego är rätterna extremt genomtänkta och vi har en idé om hur rätten ska ätas. Har man à parter vet du inte vad gästen börjar med, det skiljer sig från person till person. Lägger man allt på en och samma tallrik så kan du bestämma hur gästen äter maten vilket ökar chansen att gästen får den upplevelse du försöker förmedla. Våra kockar färgas förstås av hur vi gör här.

Manfred Nilsson

Semifinalrätt M. Nilsson

Jimmi Eriksson

Semifinalrätt J. Eriksson

Jonathan Kasche

Semifinalrätt J. Kasche

 

 

 

 

 

 

 

M. Westh, semifinal Årets Kock 2015

M. Westh, semifinal Årets Kock 2015


Det finns fler, så kallade, Lilla Ego-tecken. Till exempel ser man sällan proteinet på tallriken, istället är det grönsaker i fokus.

Daniel: Vi älskar grönsaker. Vi börjar alltid med grönsakerna först och lägger till proteinet sen.

Tom: Vi jobbar inte med huvudråvara, det är en av anledningarna till att det är så mycket grönsaker på tallriken, den andra anledningen är att det är rätten i sin helhet som är det primära.

A.Isaksson, semifinal Årets Kock 2015

A. Isaksson, semifinal Årets Kock 2015

Daniel: Råvarorna vi använder ska tillsammans bidra till den bästa helheten. På en krog där man jobbar med smårätter, eller en avsmakningsmeny på 15 rätter kan man ha en bit rådjur och en liten kräm. Men skulle vi ha samma fokus på huvudråvaror här där vi jobbar med varmrätter, så skulle vi få servera 450 g rådjur och stor slev med kräm.

Tom: Visst är det gott med en fin köttbit, potatis och sås men speciellt gastronomiskt intressant är det inte.

Lilla EgoLilla EgoLilla Ego

 

 

 

 

Vad är grejen med råa, tunt skivade champinjoner?

Lilla Ego

Daniel: Det är väldigt gott! Råa saker överlag, tycker jag är fantastiskt gott. Det har en annan fräschör, en annan textur och munkänsla än stekt. Ofta blandar vi rå svamp med stekt.

J. Eriksson, semifinal Årets Kock 2015

J. Eriksson, semifinal Årets Kock 2015

Tom: Vi tycker det är roligt att skapa förväntningar genom att gömma något, champinjoner till exempel. Vi täcker något och fyller lite olika saker med målet att skapa små överraskningar.

Lilla EgoDaniel: Skapar en känsla av julafton på en tisdag.

Tom: Du får in en rensadel, så skär du och helt plötsligt kommer det pumpa!

Pumpa, är inte det något som många kockar ogillar att jobba med?

Tom: Ja om man inte kan tillaga det. Vi gillar pumpa.

M. Westh, final Årets Kock 2015

M. Westh, final Årets Kock 2015

Daniel: Måste älska pumpa!

Något rivet är ofta en del i tävlingsrätterna från era kockar. Tittar man på bilder på Instagram ser man att det även är ett vanligt förekommande element i rätterna på er meny.

Tom: Det skapar en nylagad känsla. Riva parmesan över en rätt som snart ska gå ut skapar en doft som är otrolig. Riva smaksatt smör är också något vi ofta jobbar med.

Daniel: River man något så ger det mycket mer smak än om man har en stor bit. Det gäller allt, parmesan, tryffel, osv.

Lilla EgoLilla EgoLilla Ego

 

 

 

 

 

Om någon sa att tävlande från Lilla Ego lagar er mat, vad skulle ni säga då?

Tom: Ja det hoppas jag verkligen! Vore det inte jättekonstigt om en kock från en krog lagar något helt annat i tävlingen än det han eller hon lagar på jobbet? Men när det väl kommer till kritan är det grabbarna som står där själva i köken. Vi tävlar inte, utan det är de som står i köken, de som saltar, smakar och fixar.

Daniel: Vi ger dem feedback men vi har inte gjort rätterna åt dem. Man färgas av där man jobbar, så är det för alla. Alla våra kockar är rätt så unga, det kanske är skillnad när man skickar in när man är 35 eller 40 då har du kanske en egen filosofi som man inte har, eller ska inte ha, när man är 21.

Tom: Annars skulle de inte kunna stå här på Lilla Ego och laga mat, då måste de jobba som köksmästare någonstans där de får utlopp för sina idéer och tankar.

Lilla Egos matfilosofi förefaller rätt tydlig och den måste vara tämligen uppskattad eftersom ni är fullbokade tre månader framöver?

Lilla EgoTom: Någonstans har vi haft en grundidé att ta stjärnkrogsmaten, göra om det till kvarterskrogsmat men hålla samma nivå. Det får vara lite stökigt och trångt, gäster får gärna sitta i knät på varandra eller stå och äta. Maten är det som är i fokus och matupplevelsen ska vara stor!

Daniel: Vår mat står i kontrast till den relativt fula lokalen, stimmiga miljön, pop-musiken i högtalarna. Här har två taffliga kockar byggt hela restaurangen, det tar ned förväntningarna och resultatet blir att de blir förvånade ”Fuck, vad det här är bra”. Lilla EgoTänk dig om lokalen varit överdesignad och supercool, då hade inte maten stått ut lika mycket. Storheten ligger i kontrasten.

Hur beskriver ni er mat?

Daniel: Rustik, elegant.

Lilla EgoTom: Naturliga smaker, mycket mat på tallrikarna, mycket tryck och höga smaker. Konsistenser är också sjukt viktigt, det är ett sätt att bryta av. En rätt i en och samma konsistens vore ju inte så kul.

Vad menas med ”höga smaker”?

Daniel: Mycket salt och syra.

Lilla EgoTom: Om en gäst här behöver salta så är det ett personligt misslyckande, då har man tappat det helt inne i köket.

Daniel: Fast det är ytterst sällan det händer, nästan aldrig.

Tom: Idag är det också väldigt trendigt att jobba med låga smaker, det vill säga att råvaran ska smaka det råvaran är. Om du jobbar med smårätter kan du ha milda smaker men vi jobbar med varmrätter där du ska bli mätt och då gäller det att det händer något hela tiden

Lilla EgoDaniel: En rätt hos oss ska vara lika rolig sista halvan som den första, därav är konsistenserna extremt viktiga. I mitten kanske du får in en konsistens som du inte hade de första tuggorna, sen kommer det kanske in något knaprigt, något krispigt eller något syrligt.

Vad ser man inte på er meny?

Lilla EgoDaniel: Vi kan ta in allt, bara vi gillar det själva. Eller, myror, det kommer du inte se – jag känner inte för myror alltså.

Tom: Nej, inte jag heller… Lever, inälvsmat, det är vidrigt. Om andra kockar säger att de gillar det så ljuger de, jag lovar. Det går säkert att göra det gott, men inte här!

Daniel: Vi jobbar inte med effektsökeri, det ska bara vara genuint god mat. Vi behöver inte ha konstiga inälvsgrejer för att det ska låta coolt på menyn.

Vad händer på Lilla Ego om 5 år?

Tom: Om fem år? Då är det nedlagt. Nej men vi ser nog inte så långt fram, vi tar ett år i taget. Om fem år, hur gammal är du då, Daniel? Snart 50…

Daniel: Nej Tom, 45 år gamla är vi… Men då måste vi ha köpt nya stolar alltså!

Tom: Jaaa, i alla fall lagat dem. Vi får se vad som händer, vi ska orka stå här och köra också. Man måste tycka det här är kul.

Årets Kock-redaktionen packar ihop datorn för att gå och kastar ett snabbt öga på menyn. Men vad är det där?

”Hällristad biff 48 grader med vita rotfrukter. Serveras också med saltrostade hasselnötter, äpple och råriven anklever.”

Här hittar vi visst lite synligt protein? Tom: Det är brottarkorven!

En rätt synligt med protein!
Tom: Det är brottarkorven!

Anklever? Hur var det nu med den vidriga inälvsmaten?

Daniel: Jamen, alltså det är ju en god inälva…

Tom: Ja, det räknas inte som en inälva eftersom den är god!

Jaha. Jamen då så.

 

 

 Skrivet av: Annie Tidelius

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rätt recept för framgång

Annie Tidelius Årets Kock Blogg

 Daniel-Mullern-3Tävlingen Årets Kock har alltid funnits där för mig. Det har varit ett sätt att söka bekräftelse på. En del kanske tycker det är ett naivt sett att se det på, vet gästerna och alla runt omkring dig redan hur duktig du är så räcker väl det? Nej, inte för mig. Jag var aldrig duktig i sport så det här var min chans. Första gången var 2001, jäklar vad längesedan!

2015 skulle bli mitt år. Jag gav allt från december månad till finalen i februari. Stängde in mig i mitt kök och tränade livet ur mig. Och glömde bort mig själv och hur jag mådde. Kocken som vann semifinalen var inte den samma. Kvar fanns ingen energi och glädje, två drivkrafter som alltid speglat min matlagning alla dessa år. In i tävlingsköket klev en svag, trött och uttråkad kock som bara ville att slutsignalen skulle gå… Fy f-n. Jag lovade mig själv och min familj att aldrig ställa upp igen och istället fokusera på mitt arbete och uppstarten av en ny restaurang.

Daniel-Mullern-5Så varför utsätter jag mig själv igen för det här kanske ni undrar? Jo, för jag är en seg jäkel som fått blodad tand, lite revanschsugen men framförallt nyfiken på hur det kan gå om jag lägger om strategi och uppladdning. Allt började med att jag efter en semester i somras såg bilder på mig själv, viktuppgång och väldigt låg på energi. Jag har alltid tränat men nu behövde jag en ordentlig spark i baken. Så kom jag på att en god vän till mig, som jobbar som personlig träning, dragit i gång ett nytt företag tillsammans med kollegor. Scandinavian Top Team jobbar med träning som anpassas efter individen och dennes liv, på och utanför jobbet. Peter nappade direkt, han hade jobbat med många högpresterande människor men aldrig med en kock. Så vi satte igång direkt och efter en månad kände jag hur positivt jag reagerade både fysiskt och mentalt. Precis lagom till att skicka in bidrag till Årets kock 2016. Och nu är jag här igen och har chansen på nytt.
Utmaningen kan börja och en gång är ingen gång!

Denna gång kommer jag att jobba mycket mer på mitt egetDaniel-Mullern-2 välbefinnande med en måttlig dos träning när det gäller matlagningsbiten. Visst det finns säkert kockar i denna final som kommer att lägga lika många träningstimmar i köket som jag gjorde 2015 men för mig fungerade inte det. Jag måste givetvis känna mig säker på vad jag vill prestera på tävlingsdagen men för mig gäller det mer att vara på topp mentalt och fysiskt. Och se till att jag fortfarande har en sådan glädje i köket så det återspeglas på tallrikarna. Tillsammans med duktiga kollegor, en stöttande familj, arbetsgivare och Peter på Scandinavian Top Team så hoppas jag att det går hela vägen detta år. Måste se mig som vinnare och någonstans inom mig själv känner jag mig redan som en sådan.Semifinal i Helsingborg

Jag hoppas att min energi och glädje när det gäller det här yrket och tävlingen Årets Kock kan få fler kockar, tjejer och killar att söka till tävlingen. Jag lovar att det kommer bli en resa ni aldrig kommer att glömma. Även om ni inte går vidare första gången så fortsätt. Det är en viktig del i utvecklingen för svensk gastronomi, glöm aldrig det. Vi ses i Stockholm den 11.e februari!

Daniel-Mullern-1 

Daniel Müllern/Finalist 2016

Instagram: @dannemullern

Ystad Saltsjöbad www.ysb.se @ystadsaltsjobad

Scandinavian Top Team www.scandinaviantopteam.com @scandinaviantopteam

Året var… 1996

Annie Tidelius Årets Kock Blogg

Jonas Dahlbom

Jonas Dahlbom, året var 1996

Det tar fem gånger innan Jonas Dahlbom får till det och vinner Årets Kock. Då är han 26 år gammal och har tävlat i ett flertal olika matlagningstävlingar. Han umgås mycket med sin bror, Anders Dahlbom, och kollegan Stefan Karlsson. När de börjar tävla i SM i professionell matlagning blir även Jonas sugen på att testa. Han kommer ända till final på andra försöket men det året, 1993, vinner Anders och två år senare är det Stefan Karlssons tur.

– Första finalen var jag fortfarande för grön, det var kul men jag var inte redo, berättar Jonas. När både Anders och Stefan vunnit så kände jag att det var dags, jag vill också vinna den där tävlingen!

Jonas Dahlbom tävlar i Årets Kock
1992 – skickar in tävlingsbidrag
1993 – kommer till final, brorsan vinner
1994 – kommer till semifinal
1995 – kommer till semifinal
1996 – vinner i final!

Anders och Jonas Dahlbom

Anders och Jonas Dahlbom

Jonas bestämmer sig och med Anders och Stefan som stöd tar han äntligen hem titeln Årets Kock 1996. I samma final tävlar bland annat kockarna Magnus Ek, Mathias Dahlgren och Magnus Lindström.

– Varmrätten jag vann med bestod av limepenslade kycklingbröst med rulle av låret som hade smaksatts med körvel. Det serverade jag med äppel- och mandelpotatispuré och en jordärtskocka med tomatchutney, och till det en rostad vitlökssås. Från råvarukorgen skapade jag en rätt med halstrade pilgrimsmusslor och havskräftssallad vänd i tomat- och pepparrotsdressing, serverad med äppelcrème och gräslökssticks, berättar Jonas.

När Jonas vinner blir livet snabbt kaosartat. I mitten på 90-talet drev han restaurangen Bröderna Dahlboms i Göteborg med Anders och efter vinsten fick restaurangen ett stort lyft.

– Vi hade kört ett halvår och helt plötsligt blev det hur mycket folk som helst! När man vinner Årets Kock får man sitt namn på kartan och det är ju därför man tävlar, menar Jonas. Då var Göteborg en kaféstad men vi fick bra snurr, lunchen var helt galen.

Jonas beskriver Göteborg som staden där alla gick till den senaste hajpade krogen men efter att nyhetens behag hade lagt sig så dog det ut lite tills ett nytt ställe dök upp.

– Om man jämför med Stockholm idag så är det enorm skillnad, säger Jonas, idag går alla ut på krogen, och ofta! På 90-talet började TV intressera sig mer för mat och det skapade ett större intresse för att gå ut på krogen och äta.

Jonas förebilder är bland annat Leif Mannerström, Stefan Holmström och Christer Svantesson som på olika sätt lärt honom laga mat och bli en bättre kock. Under 80-talet var det nya franska det stora men under mitten på 90-talet får fransoserna ge plats för”cross cooking” där kockarna hämtar influenser från andra matkulturer för att hitta nya, oväntade smakkombinationer.

Jonas Dahlbom, Årets Kock 1996

Jonas Dahlbom, Årets Kock 1996

– Man skulle blanda hej vilt från världens alla hörn och presentera det på ett coolt sätt, berättar Jonas. Koriander, chili och lime var spännande råvaror, torsken fick en revival och när det gäller uppläggning var det inne att jobba med höjd och färg för att skapa en mer levande tallrik. Mathias Dahlgren och Melker Andersson drog igång Fredsgatan 12 och de låg i täten med den moderna matlagningen.

Vid den här tiden börjar det gå riktigt bra för svensk matlagning, även internationellt. 1995 hamnar Sverige för första gången på prispallen i Bocuse d’Or när Melker Andersson tävlar och kommer på andra plats. Vid nästa tillfälle, 1997, tar Mathias Dahlgren guld (hittills det enda svenska guldet). Sedan dess har vi sett flera svenskar på topp tre, nu senast Tommy Myllymäki, Årets Kock 2007, som tog brons.

Idag driver Jonas restaurangen Dahlbom på Torget i Åre och har som konsultuppdrag att hjälpa olika restauranger att höja matkvaliteten.

– Jag tycker det är jävligt kul att jobba i den här branschen helt enkelt. Komma på nya grejer och driva sig själv framåt, på en vettig nivå utan att bli helt insnöad och dum i huvet!

Tillsammans med sin flickvän Pia har Jonas även startat matbloggen For The Love and Food, där han och Pia berättar om restaurangbesök och matupplevelser från olika resor. Och så blir det en del inlägg om Kiss förstås, Jonas är ett obotligt hårdrocksfan…

Metodjury 2015

Metodjury 2015

 

 

I finalen 2015 utgjorde Jonas, tillsammans med Cajsa Johansson och Malin Söderström, metodjuryn. Under höstens uttagning var Jonas återigen på plats i egenskap av metodjury och under semifinalerna deltog han som smakjury.